Krona, hjälm och sköldhållare

Utsmyckningen av sköldar beror på ättens stånd. Friherrliga ätter får föra krona, öppen hjälm, hjärtsköld och äga sköldhållare.

Rangkrona
Rangkronan betecknar vilken rang innehavaren av vapenskölden har. På den Palmstiernska vapenskölden är friherrliga kronor avbildade. Titeln friherre, som  internationellt motsvaras av baron, infördes 1561 vid kröningen av Erik XIV.

Vapensköld och sköldhållare

Hjälm
Hjälmen symboliserar de hjälmar som användes vid tornerspel. Öppen hjälm och tornerkrage får endast föras av adliga släkter. Friherrliga släkter har rätt att föra två öppna hjälmar medan adliga ätter får föra en och grevar tre.

Lejon
Lejonet står för makt och seger på slagfältet. Det heraldiska lejonet avbildas ofta men inte alltid stående i profil som på den Palmstiernska vapenskölden.

Ängel
Ängeln inom kristendomen är ett andeväsen vars uppgift är att tjäna Gud i första hand som budbärare (ordet angelos är grekiska för budbärare) men även som väktare, rådgivare, domare och även krigare.

Dragonfana
Fana är en dekorerad duk fäst på en stång avsedd att bäras som ett militärt signal och identifikationstecken. Dragonfana bars av dragonerna, ett infanteri som förflyttade sig till häst men stred till fots och som introducerades i Frankrike på 1500-talet av Henrik IV och användes i Sverige av bland annat Gustav II Adolf.

Lilja
Liljan symboliserar inom kristendomen treenigheten – Fadern, Sonen och Anden – och har länge använts som utsmyckning för kronor, spiror och vapen. Liljan som avbildas på dragonfanan på den Palmstiernska vapenskölden är den stiliserade franska Fleur-de-lis.